Pisa besöktes i strålande sol och många frågor väcks i huvudet när man beundrar den makalösa yrkesskicklighet som ligger bakom de vackra byggnader som Piazza dei Miracoli bjuder på.
Det finns enormt många andra vackra platser att förundras över i Pisa men den här gången var det framför allt Piazza dei Miracoli som besöktes.

Från Pisa gick vår färd mot slutmålet – Garfagnanadalen och Castelvecchio via Lucca.
De hundra kyrkornas stad vilade fortfarande bakom de skyddande murarna.
När mina resenärer såg den plats de skulle bo förstod jag att de var nöjda-mycket nöjda.
Apuanerna bäddade in landskapet i fonden och solen började gå ner bakom Monte Pisano.
Underbart vackert.!

Sedan följde dagar fyllda av upplevelser i och med de besök vi gjorde på olika platser.
Vi besökte vingårdar, medeltida byar, vandrade,åt – ja vi åt fantastiskt god mat!
Det gick inte att ta fel på att vi befann oss i ett område där man verkligen slår vakt om den lokala matkulturen.
Vi lärde oss en hel del om ostar, skinkor, olika typer av korvar, ja det var fantastiskt.

Det finns många italienska poeter som skrivit vackra dikter och jag blev så glad när jag hittade en dikt av Giuseppe Ungharetti där han beskriver floden Serchio.Den passade väldigt bra att läsa när vi stod på Ponte del Diavolo:

”Questo è il Serchio
al quale hanno attinto
duemila anni forse
di gente mia campagnola
e mio padre e mia madre”

I Castelvecchio bodde också den kände italienske poeten Giovanni Pascoli som hedrade sin hembygd med flera dikter. Vi åt en utsökt middag på hans stamrestaurang.

I Castelnuovo della Garfagnana besökte vi den mycket kunnige och entusiastiske matmästaren Andreone och han giudade oss genom de lokala delikatesser han erbjöd oss i sin 1100-tals lokal. En fantastisk man!

Lucca besöktes en av dagarna och där strosade vi runt och bara njöt av att vara en del av denna mycket speciella stad med sina historiska anor, vackra byggnader, cyklande invånare, frestande restauranger. Da Leo blev vår lunchrestaurang denna dag och vi kände oss som om vi hamnat i en italiensk film – fantastiskt.

Vi gästade även den medeltida byn Barga och Pier Luigi berättade för oss om den historiskt så viktiga roll platsen har spelat. Många var de olika anekdoter han berättade och man fylldes av både glädje och sorg.

I vingården stod druvorna och väntade på att bli plockade, inbjudande, frodiga klasar som dignade av druvor.

En mycket lyckad vistelse med sol varje dag från en klarblå himmel värmde oss var vi än gick och vad vi än gjorde.

En av mina resenärer sa efter tre dagar – Nu slänger jag käppen! Ett utrop som bekräftade min övertygelse om att det här är en kanonresa!

Detta gör att jag kommer att göra minst en resa till nästa år för att få visa denna plats för dem som ännu ej har sett den. Den ena resan i mitten av september i och med att vindruvsskörden sker då.
Den andra kanske till våren, det beror på efterfrågan. Maj  är en mycket vacker månad
att resa till denna plats . Maxantalet per resa är 14 personer i dubbelrum.

Läs mera om resorna 2014 här. Välkommen!

/ Cissi