I slutet av september och i början av oktober är det väldigt behagligt att besöka Capri och Amalfi. Årets resenärer fick uppleva ett soligt Capri som visade sig från sin allra bästa sida.
Vi utforskade flera av öns olika delar och det är fantastiskt vad en så pass liten ö har
att bjuda på vad gäller olika upplevelser. Ena stunden vandrar man genom ett öde och stilla landskap för att komma till en vidunderlig utsikt och nästa trängs man med andra turister på de exklusiva gatorna i Capri stad.

När vi pratar om Capri säger vi bara – just Capri. Men Capri består av två kommuner. Anacapri – som ligger högt upp, där Axel Munthe byggde sin villa, och Capri som ligger närmare Marina Grande – den stora hamnen som välkomnar så många besökare varje år.

Det är en ynnest att få vistas flera dagar på ön än bara en. Man hinner känna in sig och som
mina resenärer – förundras över de olika ansikten ön Capri visar upp.

Efter att ha blickat ut över ett blått hav med Vesuvius som fond, sett Sorrentohalvön sträcka sin arm ut i vattnet, försiktigt våga sig nära en flera hundra meter klippvägg som stupar rätt ner i havet, beundra de blommor som gör oss nyfikna på vad de egentligen heter ,tränga in sig i en av de små bussar som kämpar sig upp för de slingrande vägarna, sitta på La Piazzetta och ta en cappuccino och studera det folkliv som hela tiden förändras – då är det härligt att sätta sig i en båt och i stilla mak uppleva ön från vattnet.

En underbar upplevelse att se ön från båten när man vandrat till olika platser , som ser helt
annorlunda ut nerifrån. Pekande armar, utrop, igenkännande – åh, ser det ut såhär härifrån! Oj, var
vi ända där uppe o.s.v.

Med nya upplevelser i bagaget satte vi oss på färjan till nästa pärla – Amalfi. Det känns lite speciellt att komma till staden från havet. Det var ju det enda sättet man tidigt kunde nå platsen på. Båten närmar sig och först ser man bara små hus som bildar en platt fond, men ju närmare man kommer växer upplevelsen av den oerhört vackra och pittoreska stad Amalfi är. Amalfi öppnar sig och välkomnar oss.

Il Duomo står där majestätiskt i solnedgången – vi tar vårt pick och pack och gör oss redo att lära känna denna plats.

Under våra dagar i Amalfi hann vi med oerhört mycket. Ett besök hos familjen Aceto och deras citronlund fick oss att fundera en hel del på vilken fantastisk frukt citronen är och vad kärleksfull hantering kan leda till. Familjen odlar sina citroner ekologiskt och det var mycket spännande att ta del av en av sönernas inlevelsefulla berättelse om hur de handhar sina citroner.

Förutom att förundras över staden i sig med de många trappor som leder in i gränder och försvinnerupp mot bergssluttningarna, gick vi på en musical som berättade Amalfis historia.

Att vårt hotell heter La Bussola (kompassen) är inte så konstigt eftersom man på torget invid stranden kan se en staty av den påstådde Flavio Gioia som lär ha fört kompassen till Italien. Nåja man kan inte vara helt säker på det… men statyn står där.

Ravello fick ett besök och vi vandrade även via dell´eternitá mot fantastiska terazza dell´eternità i Villa Cimbrones trädgård. På terazza dell´eternitá kände jag hur mina ögon tårades av den påtagligt starka naturupplevelse platsen erbjuder. Jag kände mig oerhört lycklig över att få vara en del av detta och de tror jag att mina resenärer också upplevde.

Tillsammans med mina italienska vänner tackar jag er som rest med mig i år och ser fram emot nya resenärer nästa år!

/ Cissi